I takt med att Strängnäs växer ökar mängden avloppsvatten in till avloppsreningsverket i Gorsingeholm. Därför bygger vi nu ut och moderniserar. Målet är att utöka kapaciteten för att kunna ta hand om mer avloppsvatten, men också att kunna rena vattnet mer effektivt.
2025-10-01
Två nya byggnader; en för förvaring av kemikalier och en utbyggd kontorsbyggnad har uppförts och förväntas tas i bruk inom ett par månader. Samtidigt pågår en ombyggnad av en bassäng för det sista reningssteget så kallat slutsedimentering.
Vi anlägger även grunden för den nya byggnaden för biologisk rening och under sommaren utfördes en komplicerad gjutning under vatten. Nu pågår gjutning av golv och bassängväggar.
För övriga delar pågår projektering. Arbetet med den nya byggnaden för intag och grovrening har blivit försenat på grund av att vissa myndighetsbeslut inte är på plats.
Mariefreds reningsverk är gammalt, fungerar inte optimalt och har inte tillräcklig kapacitet för att klara belastningen som nya anslutningar innebär och kommer därför att avvecklas. Kostnaden för att rusta upp reningsverket är inte försvarbar och avloppsvattnet från Mariefred kommer därför att pumpas vidare till Strängnäs avloppsreningsverk. Mariefred blir därmed av med problem som dålig lukt och utsläpp av avloppsvatten till närliggande vik. 
Under 2024 påbörjade vi arbetet med en överföringsledning som ska leda Mariefreds avloppsvatten till Strängnäs. Byggnationen innefattar även pumpstationer och bräddmagasin och beräknas vara klar till årsskiftet 2025/2026. Totalt handlar det om en 16 km lång avloppsledning som delvis sträcker sig under vattnet i Mälaren, 8 pumpstationer med reservkraft och två bräddmagasin.
Det nya reningsverket blir inte bara större, säkrare och smartare. En viktig del är att belastningen av växtnäringsämnen till Mälaren kommer att minska och därmed också vårt bidrag till övergödning.
Reningsprocessen utformas för att tillvarata resurserna i det inkommande vattnet och använda dem på ett hållbart sätt. Det avvattnade slammet går exempelvis tillbaka som gödsel i jordbruk eller för tillverkning av anläggningsjord, vilket bidrar till ett kretslopp av näringsämnen. I rötningsprocessen bildas energi i form av biogas som vi använder till värme och el att driva våra egna anläggningar med. Reningsprocessen uppgraderas för att på ett smidigt sätt kunna kompletteras med framtida nya processteg för föroreningar, som exempelvis läkemedelsrester. Reningen utformas också till en modern sluten process med minskad lukt som inte bara skapar bättre arbetsmiljö för våra medarbetare, utan också en trevligare luft för boende och förbipasserande.
Att bygga ett tekniskt utvecklat reningsverk kostar pengar. En stor del av kostnaden finansieras med intäkter från VA-taxor. Du kan alltså vara säker på att dina pengar går till effektiv och hållbar vattenrening med minimal skadlig inverkan på miljö och människor.
I den nya vattenreningsprocessen kommer vattenreningen att ske i fyra steg.
Galler
När det inkommande vattnet når reningsverket pumpas det först till en högre nivå så att det kan rinna genom hela processen med självfall. Vattnet passerar sedan ett rensgaller som sorterar bort större objekt såsom trasor, bindor och annat skräp som felaktigt spolas ner i avloppet och hamnar i spillvattnet. Renset från gallren tvättas, pressas och skickas iväg till energiåtervinning genom förbränning. Vattnet leds från gallren till luftade sandfång.
Sandfång
I sandfånget sjunker tyngre partiklar till botten. Sanden pumpas upp och tvättas och kan återanvändas. Detta steg skyddar anläggningen i efterföljande steg från förslitningsskador. Vattnet fortsätter till den biologiska reningen.
Den biologiska reningen består av en process där bakterier nyttjas för att omvandla ammoniumkväve i vattnet till ofarlig kvävgas som finns i luften. Reningen sker genom små chipsliknande plastbärare där de kvävenedbrytande bakterierna kan fästa och bilda en biofilm. Bakterierna nyttjar det befintliga kolet i avloppsvattnet som näringskälla i sin nedbrytning av ammoniumkväve.
Den kemiska reningen sker i två steg; flotation och lamellsedimentering.
Flotation
Innan flotationen tillsätts en kemikalie som gör att de partiklar som fortfarande finns kvar i vattnet klumpar ihop sig till så kallade flockar. I flotationsbassängerna tillsätts ett slags vatten med mikroskopiskt små luftbubblor som fångar flockarna och tar med dessa till vattenytan. Slammet som samlas på vattenytan skrapas av och pumpas till rötningsanläggningen.
Lamellsedimentering
Här tillsätts en kemikalie som binder kvarvarande lös fosfor och partiklar som inte fångats upp i flotationen. Vattnet passerar genom en bassäng som är fylld med snedställda plåtar, så kallade lameller, som hjälper partiklarna att sjunka ner till botten av bassängen. Bottenslammet skrapas till en slamficka varifrån det pumpas till rötningsanläggningen. Vattnet leds sedan vidare till våtmarken.
Färdigbehandlat avloppsvatten leds ut till en anlagd våtmark bestående av tre seriekopplade dammar. I våtmarken sker ytterligare rening av vattnet på naturlig väg innan det slutligen rinner ut i Ulvhällsfjärden i Mälaren.
Avskilt slam från flotationen och lamellsedimenteringen pumpas till slamfickor för att sedan pumpas till rotationsfilter för förtjockning. Det förtjockade slammet rötas vid ca 55 grader varefter det pumpas till en centrifug som avvattnar slammet. Det avvattnade slammet skruvas ut på en slamplatta. Den höga temperaturen vid rötningen medför att slammet blir hygieniserat, vilket innebär att det har blivit av med skadliga mikroorganismer som bakterier och virus. Slammet transporteras sedan bort för avsättning i huvudsak som näring till jordbruksmark. Det kväverika rejektvattnet från centrifugerna leds tillbaka till den biologiska reningen. I rötningsprocessen bildas biogas som förbränns på reningsverket för att producera el och värme.
