Till sidans huvudinnehåll

Frågor och svar om återvinning

Här kan du läsa vanliga frågor och svar gällande återvinning.

Vanliga frågor

Ämnen som är giftiga, brandfarliga, frätande, hälsoskadliga eller miljöfarliga räknas som farligt avfall. Rengöringsmedel, sprayflaskor, batterier, lågenergilampor och elektronik är exempel på vanliga produkter i hemmet som ska sorteras som farligt avfall. Här är en utökad lista på farligt avfall. 

Farligt avfall får aldrig läggas i hushållssopor eller spolas ner i toaletten eftersom det innehåller ämnen som kan skada människors hälsa och miljö. Du kan lämna in ditt farliga avfall till någon av våra återvinningscentraler, i Miljöboden. Där finns personal som hjälper dig att hantera ditt farliga avfall.

Om du bor i villa kan du be om en Miljöbox på återvinningscentralen som möjliggör att du enkelt kan sortera ditt farliga avfall i hemmet. Läs mer om Miljöboxen här. Om du bor i lägenhet, hör med din fastighetsägare om vad ni har möjlighet att sortera i fastigheten. 

Grovavfall är exempelvis möbler, cyklar, barnvagnar, stekpannor och plasthinkar. Det vill säga saker som inte går att sortera hemma eller på återvinningsstationer utan slängs på någon av våra återvinningscentraler. Om du har svårt att ta dig till någon av dessa kan vi hämta ditt grovavfall åt dig och ser till att det tas om hand på rätt sätt. 

Du vet väl om att du kan lämna in dina saker till ReTuna Återbruksgalleria? Istället för att saker ligger hemma hos dig och tar upp plats, eller slängs på återvinningscentralen, kan du lämna in dem för återbruk i inlämningsdepån på Returen. Dina saker tas om hand, görs om, förbättras, förnyas och säljs sedan i affärerna på ReTuna återbruksgalleria. Vi gör detta för en hållbar framtid, där hållbarhet handlar inte om att hålla tillbaka och leva mindre – utan om att åstadkomma mer med de resurser vi redan har. Läs mer om ReTuna här.

Vi börjar säsongen vid månadsskiftet mars-april och har sista tömningen i slutet av november, från vecka 14-47. 

Om du ska bygga om hemma så blir det ofta massor med rivningsmaterial som följd av renoveringen. Du kan själv ta materialet till någon av våra återvinningscentraler och sortera det på plats efter vilket material det är. Ett alternativ är att beställa en container eller storsäck av oss. Du beställer och vi hämtar. Enklare kan det inte bli.

Renhållningstaxan reglerar kostnaden för hanteringen av hushållens avfall i Strängnäs kommun och beslutas av kommunfullmäktige. Renhållningstaxan består av en grundavgift och en hämtningsavgift. Grundavgiften är en fast avgift som finansierar b.la. drift och underhåll av kommunens återvinningscentraler, miljö- och utvecklingsarbete, information m.m. Hämtningsavgiften täcker kostnaden för hämtning och behandling av avfall. Nivån på hämtningsavgiften baseras på fastighetsinnehavarens/nyttjanderättshavarens val av abonnemang, behållarstorlek och hämtningsfrekvens. Här kan du läsa den senaste renhållningstaxan för Strängnäs kommun.

Vid till exempel jul, nyår, påsk och midsommar gör vi så kallade inkörningar. Det innebär att du kan ha hämtning på annan dag än din ordinare. Ta för vana att kolla upp om du har ändrad hämtdag runt storhelger och röda dagar. Läs mer om ändrade sophämtningsdagar här.

ReTuna återbruksgalleria säljer produkter och tjänster som är klimatsmarta och hållbara. Gallerian har butiker som säljer allt från möbler, cyklar, inredning och verktyg till livsmedel och kläder. Här finns dessutom ett café med ekologisk lunch och fika. Läs mer om hur du shoppar klimatsmart på ReTuna återbruksgalleria här.

Om du vill bidra till en hållbarare konsumtion kan du antingen shoppa klimatsmart i vår galleria eller lämna in saker för återbruk som butikerna tar hand om. Det som ligger hemma hos dig och tar upp plats, eller slängs på återvinningscentralen, kan du lämna in för återbruk i inlämningsdepån på Returen. På Returen tas dina saker omhand, görs om, förbättras, förnyas och distribueras ut till affärerna på ReTuna återbruksgalleria som ligger vägg i vägg med ReTuna återvinningscentral och Returen. Vi gör detta för en hållbar framtid, där hållbarhet handlar inte om att hålla tillbaka och leva mindre – utan om att åstadkomma mer med de resurser vi redan har. Läs mer om hur du kan lämna in ditt bråte som kan bli annans skatt här.

Vi har alla en skyldighet att sortera ut förpackningar och tidningar enligt Miljöbalkens avfallsförordning. Det är även obligatoriskt att sortera ut matavfall, enligt Strängnäs kommuns avfallsplan. 

Om det är svårt att separera de olika delarna av förpackning, sortera då efter det material den består mest av. 

Med till exempel en mjölkförpackning sorterar du skruvkorken som plast och resterande förpackning som pappersförpackning.

Frågor och svar om färgsortering

  • Du som bor i villa: Kläm fast påsar av de färger du behöver på din brevlåda. Posten levererar nya rullar med påsar hem till dig inom fem arbetsdagar. Det går även bra att skriva en lapp och fästa på brevlådan för att meddela brevbäraren vilka färger du behöver. 
  • Du som bor i lägenhet och har färgsortering: Det är din fastighetsägare som tillhandahåller påsar. Hör med din fastighetsägare hur det fungerar i just din fastighet. 

Samtliga påsar är gjorda av 100 procent återvunnen plast från ensilageförpackningar. Efter att vi samlat in allt avfall sorteras påsarna och återvinns tillsammans med de andra plastförpackningarna. Plast är skadligt när det hamnar i vår natur och i haven, men våra plastpåsar är del i ett slutet system där de i slutändan återvinns.

Sedan vi införde färgsorteringen år 2015 har det brännbara avfallet minskat med 43 % vilket är en stor vinst för miljön. Plastpåsarna är en förutsättning för att sorteringen ska hålla bra kvalitet. I förhållande till mängden material som vi samlar in och återvinner är påsarnas andel mindre än en procent. Färgsorteringssystemet är alltså en klar vinst för miljön trots användandet av plastpåsar.

Påsarna som vi använder i färgsorteringen måste vara starka och får inte gå sönder under hanteringen. Det hade varit bra om vi kunnat använda påsar som är gjorda av biobaseradplast, men tyvärr har vi inte ännu hittat en leverantör för en biologiskt nedbrytningsbar påse som håller måttet. Vi för en ständig dialog med olika leverantörer och hoppas att det inom kort kommer finnas biologiskt nedbrytningsbara påsar som är av tillräckligt bra kvalitet för att klara av färgsorteringsprocessen.

Det finns flera olika anledningar till att det är problematiskt att sortera glas med färgsorteringssystemet. Glasen riskerar att gå sönder och riva upp påsarna, vilket skulle innebära att olika material blandas och inte kan gå till återvinning.

En annan anledning är att glas är skrymmande och tungt. Det skulle ta upp mycket plats i kärlen vilket skulle innebära att många skulle behöva ha större kärl. Kärlen skulle också bli väldigt tunga vilket är ett problem vid tömning.

Vi arbetar ständigt med att förbättra verksamheten och göra det enkelt för människor att sortera i sin vardag. Kanske kommer det i framtiden smarta lösningar för sortering av glas men i dagsläget lämnas de till FTI:s återvinningsstationer runt om i staden eller till någon av våra återvinningscentraler.

Vi på SEVAB har ansvar för att samla in ditt övriga hushållsavfall och ditt matavfall, det har vi monopol på. När det gäller förpackningar och tidningar har du fortfarande möjlighet att lämna det till någon av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen återvinningsstationer. Huvudsaken är att du sorterar. Färgsorteringen är helt enkelt en service som gör jobbet enklare och du slipper frakta förpackningarna till en återvinningsstation.

Du måste inte skölja ur dem noggrant – men du ska alltid skrapa ut matresterna innan du sorterar förpackningarna. Matresterna sorterar du i den gröna påsen för matavfall. Om du upplever att det luktar från dina påsar kan det hjälpa att skölja ur förpackningarna.

  • Enklare hantering – du sorterar dina sopor i olika påsar direkt i hemmet. Du behöver inte plocka upp avfallet igen för att sortera ut det i olika containrar. 
  • Du slipper frakta alla dina förpackningar till en återvinningsstation, vi spar koldioxid genom färre bilresor.
  • Mer material blir sorterat när det är enkelt att sortera. Sedan vi införde färgsorteringen år 2015 har vi minskat det brännbara avfallet med 43 %. Inte illa, eller hur?

I den svarta påsen ska du slänga ditt övriga hushållsavfall, det är sådant avfall som inte går att återvinna.  Det avfallet förbränns och blir till värme och el. Till exempel:

  • dammsugarpåsar
  • blöjor
  • kuvert
  • post-it-lappar
  • äggskal
  • servetter
  • rakhyvlar
  • bomullspinnar

Du kan fortsätta att använda andra plastpåsar till ditt övriga hushållsavfall, så länge de inte har samma färg som någon av de färgade påsarna i systemet. Påsar som är svarta och vita kommer att gå som övrigt hushållsavfall i färgsorteringsanläggningen. 

Om du bor i flerfamiljshus är det din fastighetsägare som ska förse dig med påsar om ni använder färgsorteringssystemet.

För de fastigheter som inte har färgsorteringssystemet kan fastighetsägaren välja att köpa in gröna påsar för matavfall och svarta påsar för övrigt hushållsavfall, om de vill erbjuda den servicen till sina hyresgäster. 

Hör med din fastighetsägare hur det funkar just i din fastighet.

Påsarna är anpassade efter vad som ska slängas i dem. Gröna påsen är mindre i storlek eftersom matavfall är ett tungt slags avfall. För att det ska fungera bra i anläggningen är det bra om gröna påsen inte är för stor och tung. Så har det varit ända sedan färgsorteringen infördes år 2010.

Kontakta vår kundservice på nummer 0152-460 50 eller mejla till kundservice@sevab.com så löser vi det

Frågor och svar om vår hantering av matavfall

Enligt nuvarande nationella miljömål ska minst 50 % av allt matavfall sorteras ut senast 2020. Strängnäs har redan uppnått detta mål då samtliga i kommunen erbjuds att sortera matavfall. 

Målet säger även att matavfallet ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas till vara. Genom att röta matavfallet uppnår vi det målet. Att producera biogas är att ta till vara på energi, och att producera gödningsmedel är att ta till vara på växtnäring.

I Sverige erbjuder 73 % av alla kommuner sina invånare att sortera matavfall. 

Genom att sortera ut matavfall kan vi ta till vara på en mycket värdefull resurs. Vi kan producera både fossilfritt drivmedel samt gödningsmedel till åkrar. En svensk slänger i genomsnitt 97 kilo matavfall per person och år. Av allt matavfall uppstår 75 % i hushållen, inte inom industrin eller restauranger som en kanske kan tro. Du gör ett viktigt jobb när du sorterar!

Vi har sedan 2006 tagit vara på matavfallet på det bästa sätt som vi kunnat, med den teknik som funnits. Tekniken går framåt och aldrig förr har vi fått ut så mycket slurry ur samma mängd matavfall som vi får nu. Verkningsgraden har ökat från 30 % till 90 %. Allt det matavfall som du som privatperson har sorterat har alltid processats till slurry som sedan har använts till biogasproduktion. 

Vi hämtar Eskilstunabornas matavfall och fraktar det till Lilla Nyby. Där finns en maskin som öppnar och skiljer plastpåsar från matavfall. Vatten tillsätts dels för att tvätta bort maten från plastpåsarna, dels för att göra matavfallet pumpbart. Maten tillsammans med vattnet kallas slurry. Vår maskin hanterar runt 8 500 ton matavfall per år och 90 % blir slurry. 10 % är rejekt, det vill säga material som inte kan bli biogas. 

Slurryn skickas vidare med tankbil till Södertälje och Huddinge där den rötas och blir till biogas. Resterna efter rötningen används som gödningsmedel på åkrar.

Vid Ekeby rötas avloppsslam, det finns fördelar med att röta avloppsslam och matavfall separat. Vi vill att matavfallet ska tas till vara genom att bli både biogas och gödningsmedel, därför skickar vi vår slurry till Södertälje och Huddinge.  tar vi vara på matavfallet på flera sätt och får även ut den viktiga fosfor som behövs inom jordbruket. 

Biogasproduktion är ett samarbete mellan olika kommuner för att kunna leverera biogas till hela Sverige. Det är ovanligt att en kommun har all produktion, från slurry till rötning, i egen regi.

Frågor och svar om textilinsamling

Meddela brevbäraren att du önskar påsar genom att hänga ett meddelande på din postlåda.

Precis som dina andra färgsorteringspåsar. När det uppkommer textilier i ditt hem som du inte längre kan eller vill använda, lägger du dem i den rosa påsen.

Tänk på att:

  • Fyll endast påsen till hälften
  • Knyt ihop påsen med en ordentlig dubbelknut och släng i ditt kärl precis som vanligt.

Det finns inget krav på att du måste sortera textilier just med den rosa påsen. Det är självklart upp till dig vem du vill lämna dina textilier till. Du kanske vill ge dem till en lokal second hand-butik, till valfri välgörenhetsorganisation eller på annat sätt ge vidare de textilier du inte längre vill ha. Den rosa påsen är bara ett alternativ av många. Huvudsaken är att materialet tas till vara!

Textilindustrin är ett stort problem för miljön. För att producera ett kilo bomull krävs upp till 29 000 liter vatten, det krävs även stora mängder bekämpningsmedel som är skadliga för vår natur. Enligt FN:s handelsorgan Unctad släpper klädindustrin ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop. Textilindustrin är alltså ett stort problem och vi måste alla hjälpas åt för att hitta ett hållbart sätt att hantera textilier. Det du som konsument kan göra är att köpa färre kläder och att oftare köpa second hand. Vi som insamlare av avfall arbetar för att textilierna ska återanvändas och återvinnas istället för att slängas och gå till förbränning. 

Volymerna med textilier som samlas in är mycket stora, även välgörenhetsorganisationerna arbetar med att hitta avsättning för alla de textilier de samlar in. Med ökade krav på textilinsamling från EU och Naturvårdverket kommer vi att behöva skapa lösningar för att hantera väldigt stora volymer. Vi har direkta affärs- och kundrelationer med europeiska sorteringsindustrier som har kunnandet och resurserna för att hantera volymerna för såväl återanvändning och återvinning. Detta är någonting som även välgörenhetsorganisationerna gör för att hitta avsättning för alla de textilier de samlar in.

Det är upp till dig vilken organisation du vill lämna dina textilier till. Det finns många olika aktörer som samlar in textilier för att finansiera sina välgörenhetsaktiviteter både i Sverige och utomlands.

Det finns krav på ökad insamling och återvinning av textilier, från EU och från Naturvårdsverket. Målet är att mängden textilavfall i restavfallet minska med 60 procent år 2025, gentemot basår 2015. Och år 2025 ska 90 % av separat insamlat textilavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

Än finns det inget producentansvar för textilier likt det gör för förpackningar, men det är under beredning i enlighet med Januariavtalet. Dessutom kräver EU att kommunerna utvecklar en separat textilinsamling fram till år 2025.

  • Med den rosa påsen samlas trasiga textilier in.
  • Hela kläder samlas in i behållare för textilier. Vi har insamling vid våra återvinningscentraler samt vid återvinningsstationer vid olika offentliga platser runt om i kommunen. Vi har även samarbete med vissa fastighetsägare och samlar in i anslutning till vissa flerfamiljshus.